Nytt kollektivavtal för personliga assistenter

Innehåll

§ TILLÄMPNINGSOMRÅDE.............................................................................................. 5
§ ARBETSGIVARENS OCH ARBETSTAGARENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER..................... 5
§ INLEDANDE AV ETT ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE.......................................................... 6
§ UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE OCH PERMITTERING................................ 6
§ ARBETSTID................................................................................................................ 7
§ ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING...................................................................................... 12
§ VILOTIDER............................................................................................................... 14
§ MERTIDSARBETE OCH ÖVERTIDSARBETE...................................................................... 15
§ ÖVRIGA ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR........................................................................... 16
§ LÖNER.................................................................................................................... 17
§ RESEKOSTNADER OCH ANDRA KOSTNADER SAMT ERSÄTTNING FÖR DESSA....................... 19
§ SEMESTER............................................................................................................... 20
§ SEMESTERPENNING.................................................................................................. 22
§ LÄKARUNDERSÖKNINGAR.......................................................................................... 22
§ FRÅNVARO.............................................................................................................. 23
§ SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN................................................................................ 23
§ KOMPLETTERANDE YRKESUTBILDNING........................................................................ 23
§ GRUPPLIVFÖRSÄKRING.............................................................................................. 25
§ ARBETSKLÄDER........................................................................................................ 25
§ INNEHÅLLNING AV MEDLEMSAVGIFTER....................................................................... 25
§ AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER................................................................ 25
§ GILTIGA FÖRMÅNER.................................................................................................. 26
§ AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH ARBETSFRED.......................................................... 26
§ AVTALETS GILTIGHET................................................................................................. 26

BILAGA 1 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 29.2.2016................................................................. 31

 

 

 

RIKSOMFATTANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER 1.2.2017–31.1.2018

I detta kollektivavtal fastställas minimivillkoren som ska tillämpas i anställningsförhållanden för personliga assistenter.

 

1   § Tillämpningsområde

 

Detta kollektivavtal tillämpas på personliga assistenter till handikappade personer som är medlemmar i Heta – Förbundet för personliga assistenters arbetsgivare rf då den handikappade personen med stöd av handikappservicelagen (lagen om service och stöd på grund av handikapp, 3.4.1987/380) får ersättning för de kostnader som avlönandet av en personlig assistent föranleder och då ett arbetsavtal har ingåtts mellan assistenten och den handikappade personen eller hens representant.

 

Kollektivavtalet kan tillämpas på en sådan fysisk person som är arbetsgivare till en personlig assistent till en handikappad person

 

i en situation där den handikappade personen beviljats ersättning för de kostnader som avlönandet av en personlig assistent föranleder med stöd av någon annan lag, eller

 

i en situation där den handikappade personen själv eller arbetstagaren ansvarar för kostnaderna för avlönande av sina arbetstagare.

 

Detta kollektivavtal tillämpas inte på assistenter anställda vid serviceboendeenheter eller motsvarande organisationer som producerar boendeservice och inte heller på assistenter som är anställda av kommunen. Detta kollektivavtal tillämpas inte heller på de anställningsförhållanden som omfattas av kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen, kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna rf eller det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet.

 

 

2   § Arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter

 

Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.

 

Bestämmelser om arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter finns i arbetsavtalslagen och den övriga arbetsavtalslagstiftningen.

 

Till en personlig assistents arbetsuppgifter hör att hjälpa en handikappad hemma  eller utanför hemmet i de dagliga sysslorna, i arbete och studier, i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet och i upprätthållande av sociala kontakter.

 

Hjälpen hänför sig hemma och utanför hemmet till de uppgifter som den handikappade skulle göra själv men inte klarar av det på grund av handikapp eller sjukdom.

 

Den personliga assistentens arbete är inte sjukvård och inte vård- och omsorgsarbete. Arbetet är inte heller vanligt hushållsarbete. Till den personliga assistentens uppgifter kan dock höra också sådana därtill relaterade funktioner som den handikappade ansvarar för och styr, men som han eller hon inte själv klarar av på grund av sitt handikapp.

 

Innehållet i en personlig assistents arbete varierar beroende på arbetsgivarens handikapp och dess inverkan, individuella livssituation och livsstil, valfrihet, yrke, sociala ställning och andra faktorer. Arbetsuppgifterna, hur de ska utföras samt godtagbar kvalitet fastsälls av arbetsgivaren.

 

Om ett arbetsavtal ingås mellan den som företräder den handikappade personen och som är arbetsgivare och den personliga assistenten, ska det i arbetsavtalet nämnas hur direktionsrätten fördelas mellan arbetsgivaren och den handikappade som får hjälpen.

 

Arbetstagarens huvudsakliga uppgifter ska skrivas in i arbetsavtalet.

 

 

3   § Inledande av ett anställningsförhållande

 

Ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid, varvid anledningen också ska nämnas i arbetsavtalet.

 

Tillämpningsanvisning: Ett arbetsavtal kan av grundad anledning ingås för viss tid, till exempel medan den ordinarie arbetstagaren är på semester eller är sjukledig. Arbetsavtalet kan också vara tidsbundet när man inte på förhand vet när den ordinarie arbetstagaren återväder till sitt arbete från till exempel moderskaps-, föräldra- eller vårdledighet.

 

Ett arbetsavtal som är tidsbundet på arbetstagarens initiativ förutsätter inte någon grundad anledning och kan löpa ut vid en avtalad tidpunkt. Då ska man i arbetsavtalet nämna att arbetsavtalet är tidsbundet på arbetstagarens initiativ och önskemål.

 

Ett tidsbundet individbeslut av kommunen till arbetsgivaren med stöd av handikappservicelagen om personlig assistans är inte en grund för ett tidsbundet anställningsförhållande.

 

Ett arbetsavtal görs upp skriftligt eller elektroniskt.

 

Tillämpningsanvisning: Ett arbetsavtal kan även ingås via e-post utan elektronisk underskrift. Också då ska de uppgifter som krävs framgå av arbetsavtalet och det ska kunna skrivas ut så att godkännandet kan konstateras utifrån sändningsuppgifterna.

 

När ett anställningsförhållande börjar kan man komma överens om en prövotid på högst fyra månader då vardera parten kan säga upp arbetsavtalet. I visstidsanställningar som varar under åtta månader får prövotiden vara högst hälften av den tid arbetsavtalet varar.

 

Tillämpningsanvisning: Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas varvid anställningsförhållandet kan upphöra utan uppsägningstid.

 

Tillämpningsanvisning: En personlig assistent har börjat den 10 oktober 2013. I början av anställningsförhållandet har man avtalat om en prövotid på fyra (4) månader. I detta fall är prövotidens sista dag sålunda den 9 februari 2014.

 

 

4   § Upphörande av anställningsförhållande och permittering

 

Om inget annat följer av detta avtal, tillämpas bestämmelserna i arbetsavtalslagen på upphörande av anställningsförhållande och permittering av arbetstagare.

 

Uppsägningstiden när arbetsgivaren eller arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare är en månad. Om anställningsförhållandet som sägs upp har pågått i över fem år är uppsägningstiden två månader.

 

Ett tidsbundet anställningsförhållande upphör utan uppsägningstid när den avtalade arbetsperioden löper ut, om man inte i arbetsavtalet har avtalat om möjligheten att säga upp avtalet innan den avtalade tiden löper ut.

 

Tillämpningsanvisning: Permittering ska i regel ske för en bestämd tid. Endast i undantagsfall kan permitteringen pågå tills vidare. Exempel: Arbetsgivare X har hamnat på sjukhus och läkarna har konstaterat att det är mycket osannolikt att X återvänder hem. Då kan assistent X permitteras tills vidare.

 

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivarens död avslutar inte anställningsförhållandet. Arbetsgivarens dödsbo måste säga upp anställningsförhållandet. Uppsägningstiden är två veckor och för denna tid betalas lön för uppsägningstid.

 

 

5   § Arbetstid

 

Om inget annat har avtalats i detta avtal, ska arbetstidslagen följas i en personlig assistents anställningsförhållande.

 

Ordinarie arbetstid:               

 

Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka eller en kortare arbetstid som avtalats innan detta kollektivavtal trädde i kraft.

 

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så att den är i genomsnitt 40 timmar per vecka under en utjämningsperiod på högst åtta veckor. Då är arbetstagarens ordinarie arbetstid

 

högst 80 timmar under två veckor högst 120 timmar under tre veckor högst 160 timmar under fyra veckor högst 200 timmar under fem veckor högst 240 timmar under sex veckor högst 280 timmar under sju veckor högst 320 timmar under åtta veckor

 

Om en kortare ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka har avtalats innan detta kollektivavtal träder i kraft, är det maximala antalet timmar per vecka under perioden den ordinarie arbetstid man kommit överens om tidigare multiplicerad med antalet veckor under utjämningsperioden.

 

Arbetstiden får inte överstiga 48 timmar under någon vecka under utjämningsperioden.

 

Tillämpningsanvisning:

 

Arbetsveckan är en kalendervecka som börjar på måndagen och slutar på söndagen, om man inte på en enskild arbetsplats har kommit överens om att arbetsveckan pågår mellan andra dagar.

 

Att frångå den ordinarie arbetstiden med arbetstagarens samtycke

 

Endast en arbetsgivare som organiserat sig i det förbund som undertecknat kollektivavtalet (Heta) kan avtala om arbetstidsarrangemang som avviker från denna punkt (2.1, 2.2 och 2.3).

 

Innan de avtalar om att avvika från den ordinarie arbetstiden rekommenderar kollektivavtalsparterna att arbetsgivare och arbetstagare bekantar sig med Arbetshälsoinstitutets

publikation om fungerande och hälsosamma arbetstider Toimivat ja terveet työajat och exemplen på arbetsskiftsförteckningar som finns i den handbok Henkilökohtaisen avustajan opas de undertecknade förbunden har publicerat.

 

1. Förlängning av arbetstiden per dygn till högst 16 timmar

 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att förlänga arbetstiden per dygn till högst 16 timmar under förutsättning att:

 

Arbetstiden jämnas ut under en utjämningsperiod (1–8 veckor) till den ordinarie arbetstiden enligt punkt 1 och arbetstiden per arbetsvecka överskrider inte 48 timmar.
Arbetstagaren har möjlighet till vanliga dagliga måltider (frukost, lunch, middag, kvällsmål) och kaffepauser under arbetstiden.
Om ett arbetsskift på över tio timmar som till största delen är förlagt till dagtid inte har omfattat utomhusvistelse, ordnas för arbetstagaren möjlighet till minst en halvtimmes utomhusvistelse, dock så att hen vid behov kan larmas per telefon med kort varsel för assistans. En paus är avsedd för återhämtning och ger inte rätt att lämna arbetsplatsen i någon större utsträckning.
Nattetid har arbetstagaren möjlighet att sova, men ska vid behov vara tillgänglig för nödvändig assistans.
Om ett arbetsskift är tolv timmar eller längre, ska en dygnsvila på minst tolv timmar föregå och följa efter arbetsskiftet, och efter fyra arbetsskift på tolv timmar i rad minst en 33 timmar lång sammanhängande ledig period (=dygnsvila på 9 timmar + ledig dag på 24 timmar).

 

Förlängning av arbetstiden per dygn till över 16 timmar och flytt av dygnsvila

 

I sådant arbete där hjälpbehovet är större än 16 timmar per dygn och behovet av aktiv assistans är störst under en viss del av arbetsskiftet eller förekommer tidvis under arbetsskiftet, kan arbetsgivare och arbetstagare avtala om att förlänga den maximala arbetstiden per dygn till 16–24 timmar under förutsättning att:

 

Arbetstiden jämnas ut under en utjämningsperiod (1–8 veckor) till den ordinarie arbetstiden enligt punkt 1. Arbetsskiftet kan vara maximalt 48 timmar långt och arbetstiden under arbetsveckan får inte överstiga 48 timmar.
Arbetstagaren har möjlighet till vanliga dagliga måltider (frukost, lunch, middag, kvällsmål) och kaffepauser under arbetstiden.
Om ett arbetsskift på över tio timmar som till största delen är förlagt till dagtid inte har omfattat utomhusvistelse, ordnas för arbetstagaren möjlighet till minst en halvtimmes utomhusvistelse, dock så att hen vid behov kan larmas per telefon med kort varsel för assistans. En paus är avsedd för återhämtning och ger inte rätt att lämna arbetsplatsen i någon större utsträckning.
Nattetid har arbetstagaren möjlighet att sova, men ska vid behov vara tillgänglig för nödvändig assistans.
Ett skift på över 16 timmar kan direkt föregås av högst två arbetsskift och ledigheten före skiftets början ska vara minst tolv timmar. Skiftet ska genast följas av en ledighet på minst 33 timmar (=dygnsvila på 9 timmar + ledig dag på 24 timmar).

 

Om avtalet är avsett att gälla under fler än en utjämningsperiod ska det ingås skriftligen och i det ska antecknas hur många arbetsskift på över 16 timmar arbetstagaren ska utföra under varje arbetsskiftsförteckning och hur arbetstiden jämnas ut.

 

Om förlängningen av arbetstiden per dygn gäller endast en utjämningsperiod, kan också den arbetsskiftsförteckning som båda parter godkänt och undertecknat på förhand gälla som skriftligt avtal.

 

Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp av bägge parter med en månads uppsägningstid. Om den innevarande utjämningsperioden vid uppsägningstidpunkten upphör om över en månad, återgår man till arbetstidsarrangemang enligt punkt 1 efter att utjämningsperioden löpt ut.

 

Att frångå arbetstiden per dygn och vilotiderna under resor

 

Under en resa till en annan ort eller utomlands kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att frångå bestämmelserna om arbetstid per dygn och vilotider i detta kollektivavtal för högst 30 dygn eller, om assistentens arbetstid är 24 timmar per dygn och endast en assistent ansvarar för hjälpen på resan, för högst 16 dygn.

 

Om arbetstiderna för den/dem som följer med på resan eller andra arbetstagare inte kan jämnas ut under den normala utjämningsperioden som tillämpas, kan man tillfälligt införa en längre utjämningsperiod, dock högst 16 veckor. Då ska man före resans början göra upp en arbetsskiftsförteckning för minst åtta veckor och en utjämningsplan för resten av utjämningsperioden. Av planen ska åtminstone framgå varje arbetstagares arbetstid per vecka.

Utjämningsplanen ska kompletteras med de dagliga arbetstiderna senast en vecka innan den tar vid.

 

Tillämpningsanvisning: Om övriga arbetstagare inte permitteras under resan, förutsätter arbetstidsarrangemangen i allmänhet att ett avtal ingås också med dem. För att ingens arbetstid per vecka under utjämningsperioden utom restiden ska bli menligt lång för arbetstagarens ork, kan man för att jämna ut arbetstiden avtala om att införa en längre utjämningsperiod än normalt. Man kan avtala om att ge restiden eller en del av den som semester till andra arbetstagare än den/de som är med på resan, om det är möjligt enligt semesterlagen.

 

En resa kan förläggas till början, slutet eller när som helst under arbetsskiftsförteckningen. Hela den tid av arbetsskiftsförteckningen/utjämningsperioden som inte omfattas av resan kan användas för att jämna ut arbetstiden. Om resan inträffar till exempel mitt i förteckningen, kan man således planera utjämningen i förteckningen redan innan resan börjar.

 

Innan man ingår avtalet ska man för arbetstagaren klargöra omständigheterna för resan och resmålet. Ett avtal ska ingås skriftligen och av det ska framgå längden på den dagliga arbetstiden, eventuella lediga dagar under resan samt hur arbetstiden jämnas ut under utjämningsperioden.

Den arbetsskiftsförteckning som båda parter godkänt och undertecknat på förhand och som omfattar hela utjämningsperioden kan gälla som skriftligt avtal.

 

En förutsättning för avtalet är att behovet av aktiv assistans är störst under en viss del av arbetsskiftet eller förekommer tidvis under arbetsskiftet och att:

Arbetstagaren har möjlighet till vanliga dagliga måltider (frukost, lunch, middag, kvällsmål) och kaffepauser.
Om ett arbetsskift på 10–16 timmar som till största delen är förlagt till dagtid inte har omfattat utomhusvistelse, ordnas för arbetstagaren möjlighet till minst en halvtimmes utomhusvistelse, dock så att hen vid behov kan larmas per telefon med kort varsel för assistans. En paus är avsedd för återhämtning och ger inte rätt att lämna arbetsplatsen i någon större utsträckning.
Om arbetstiden per dygn är över 16 timmar ordnas för arbetstagaren mellan kl. 7.00 och 20.00 minst två pauser för vila och utomhusvistelse: den ena på en halvtimme och den andra på en timme.
Arbetstagaren har möjlighet att sova nattetid i en sammanhängande period på minst sju timmar, bortsett från korta hjälptillfällen.
Om resan varar längre än ett helt dygn, ska den föregående ledigheten vara minst tolv timmar och ledigheten efteråt vara minst 33 timmar (=dygnsvila på 9 timmar + ledig dag på 24 timmar).

 

Om det är möjligt ska bestämmelserna om ledighet per vecka följas även under resan. Om detta inte är möjligt, ska arbetstagarens arbetsuppgifter begränsas till enbart nödvändiga assistentuppgifter under minst ett dygn varje vecka. Om resan varar över 16 dygn, ska varje period på 14 resedygn innehålla minst en veckovilodag.

Lediga dagar per vecka som inte kunnat tas ut under resan ges direkt efter att resan avslutats.

o   Om man inte kan nå samförstånd om utjämningen av arbetstiden till övriga delar, ges utjämningsledigheter genast efter resan tillsammans med de lediga dagar per vecka som inte kunnat tas ut.

 

Övertidsarbete bestäms enligt kollektivavtalet på basis av den arbetsskiftsförteckning som upprättats och de faktiska arbetstimmarna.

 

Hur söckenhelger påverkar arbetstiden och söckenhelgsersättning

 

När första maj, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul infaller någon annan dag än lördag eller söndag är dessa extra lediga dagar med lön.

 

Om arbetstagaren inte har kunnat beviljas ledighet på ovan nämnda dagar, betalas arbetstagaren för arbetstimmarna under söckenhelgen utöver den vanliga månads- eller timlönen dessutom dubbel timlön som innehåller söckenhelgsersättning för den förlorade lediga dagen samt ersättning för söndagsarbete.

 

Rätt till avlönad söckenhelgsledighet och söckenhelgsersättning har en arbetstagare vars anställningsförhållande varar minst två veckor eller då arbetsperioden, då söckenhelgen infaller, för den som vid behov kallas till arbete varar minst två veckor.

 

En söckenhelg som infaller under semester, sjukledighet eller annan avlönad ledighet ger inte rätt till en extra ledig dag med lön eller söckenhelgsersättning.

 

Tillämpningsanvisning: En söckenhelg enligt kollektivavtalet räknas däremot inte som en semesterdag.

 

Tillämpningsanvisning: Om arbetstagaren är sjukledig på en söckenhelg som enligt arbetsskiftsförteckning skulle ha varit hens arbetsskift, betalas hen normal timlön för denna dag.

 

När arbetsskiftsförteckningen upprättas och mertids- och övertidsarbetet beräknas motsvarar varje ledig söckenhelg till antalet timmar arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per dygn (den avtalade arbetstiden per vecka dividerat med fem).

 

Tillämpningsanvisning:

 

Lön för ledig söckenhelg                      När lönen betalas två gånger per månad på basis av antalet utförda arbetstimmar, får arbetstagaren för söckenhelgsledigheten sin normala timlön som om arbetstagaren hade varit i arbete enligt sin genomsnittliga arbetstid per dygn (avtalad arbetstid per vecka/5). Om arbetstagaren inte har någon fastställd arbetstid per vecka eller period, beräknas den genomsnittliga arbetstiden per dygn så att de faktiska arbetstimmarna under de tolv hela veckorna som genast föregår söckenhelgsledigheten divideras med 60 (=12 veckor x 5 arbetsdagar). Om anställningsförhållandet inte har pågått i tolv hela veckor, beräknas den genomsnittliga arbetstiden per dygn genom att dividera arbetstimmarna under de hela arbetsveckor som ingår i anställningsförhållandet med antalet arbetsdagar enligt kalendern under motsvarande tid (5 arbetsdagar/vecka). När lön betalas regelbundet varje månad betalas arbetstagaren normal månadslön utan avdrag.

 

Beaktande av ledighet i arbetstiden under perioden

När arbetsskiftsförteckningen upprättas och mertids- och övertidsarbetet beräknas motsvarar varje ledig söckenhelg till antalet timmar arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per dygn (den avtalade arbetstiden per vecka dividerat med fem). Söckenhelgen minskar därmed den faktiska arbetstiden för denna vecka/period.

 

Arbete på en söckenhelg och dess inverkan på tröskeln för mertids- och övertidsarbete

 

Eftersom söckenhelgsersättningen utöver normal timlön och ersättning för söndagsarbete dessutom innehåller ersättning för förlorad söckenhelgsledighet, sänker inte söckenhelgen tröskeln för mertids- och övertidsarbete. Mertids- och övertidsarbete uppstår om arbetstiden under perioden inklusive arbetstimmarna under söckenhelgen överstiger arbetstiderna enligt 8 §.

 

Exempel

 

Assistent A har ett ordinarie anställningsförhållande och hens arbetstid är 40 timmar per vecka. Självständighetsdagen infaller på en tisdag. A arbetar inte på självständighetsdagen eftersom det är hens lediga dag. För självständighetsdagen betalas lön för åtta timmar (40/5=8). Eftersom den lediga söckenhelgen beaktas i upprättandet av arbetsskiftsförteckningen och i den motsvarar längden på en genomsnittlig arbetsdag, är A:s arbetstimmar för ifrågavarande vecka (de övriga dagarna) totalt 40-8=32 timmar.

 

Övertidsarbete uppstår om arbetstiden överstiger 32 timmar eftersom den lediga söckenhelgen beaktas när övertidsarbetet räknas ut. Om A istället för 32 timmar arbetar 35 timmar, beräknas övertidstimmarna på följande sätt: 35 timmar + 8 timmar söckenhelgsledighet = 43 timmar. Gränsen för övertid är 40 timmar, vilket innebär att tre övertidstimmar uppstår.

 

När A:s arbetsskiftsförteckning upprättas ska man också beakta att man för ifrågavarande vecka utöver söckenhelgsledigheten ska inkludera en veckovila på minst 35 timmar.

 

Assistent B:s arbetstid är 40 timmar per vecka. Första maj infaller på en onsdag och B arbetar då åtta timmar. För första maj betalas B lön för 3 x 8 timmar dvs. för totalt 24 timmar (innehåller normal timlön, ersättning för söndagsarbete och söckenhelgsersättning).

Assistent B arbetar totalt 40 timmar under veckan då första maj infaller, inklusive på första maj. Inget övertidsarbete uppstår eftersom övertidströskeln på 40 timmar inte överskrids. (Arbetet på söckenhelgen har ersatts med den söckenhelgsersättning som ingår i lönen).

 

Assistent C har ett arbetsavtal som gäller tills vidare och hens arbetstimmar som assistent varierar enligt behov. Hen arbetar den 1–18 december. Arbetsperioden omfattar självständighetsdagen och pågår minst två veckor, varvid C har rätt till söckenhelgsledighet eller söckenhelgsersättning. Hen är ledig på självständighetsdagen. För självständighetsdagen betalas lön enligt längden på den genomsnittliga arbetsdagen under perioden i fråga.

 

Assistent D har ett arbetsavtal som gäller tills vidare och hens arbetstimmar som assistent varierar enligt behov.           Hen arbetar den 22–31 december. Eftersom arbetsperioden som innehåller en söckenhelg inte varar två fulla veckor, har D inte rätt till en extra ledig dag med lön eller söckenhelgsersättning. Annandag jul infaller på en måndag och då är D inte i arbete utan är ledig. Annandag jul är hens normala veckovilodag eller andra lediga dag och för den betalas ingen lön. Om D hade varit i arbete på annandagen, skulle normal timlön samt ersättning för söndagsarbete ha betalats för annandagen. Ingen söckenhelgsersättning betalas.

 

Arbetstiden i samband med frånvaro och semester samt när arbetet börjar och slutar mitt under en utjämningsperiod

 

Frånvarodagar som man känner till före upprättandet av arbetsskiftsförteckningen och som infaller på arbetsdagar förkortar arbetstiden under veckan eller utjämningsperioden med åtta timmar för en heltidsanställd och i förhållande till den genomsnittliga arbetstiden per dygn för en deltidsanställd. Veckans/periodens tröskel för mertids- och övertidsarbete sänks med motsvarande antal timmar.

 

Frånvaro som kommer till kännedom efter att arbetsskiftsförteckningen har fastställts sänker mertids- och övertidströskeln med de arbetstimmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen som frånvaron motsvarar.

 

 

6   § Arbetsskiftsförteckning

 

En arbetsskiftsförteckning görs upp för minst en hel vecka eller, när en längre utjämningsperiod tillämpas, för hela utjämningsperioden (1–8 veckor) och den ska delges arbetstagaren/arbetstagarna i god tid och minst en vecka innan den tar vid.

 

Utjämningsperioden och arbetsskiftsförteckningen börjar alltid på en måndag, om man inte skriftligen har avtalat om att arbetsveckan börjar en annan veckodag.

 

Av arbetsskiftsförteckningen ska följande framgå: arbetstagarens arbetsdagar och lediga dagar, när den ordinarie arbetstiden per dygn börjar och slutar samt matpaus, om arbetstagaren kan lämna sin arbetsplats under den.

 

När man använder en utjämningsperiod på fyra, sex eller åtta veckor kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetsskiften jämte klockslag endast antecknas för den första halvan av perioden (två, tre eller fyra veckor) och att det räcker med att ange arbetsdagarna under den andra halvan. Då ska arbetsskiftsförteckningen kompletteras med de dagliga arbetsidena för den andra halvan så att arbetstagaren får tillgång till dessa en vecka innan den nya perioden tar vid.

 

Tillämpningsanvisning: Detta förfarande är avsett att göra det möjligt att tillämpa tillräcklig långa perioder för arbetstidsplaneringen även då arbetsgivaren på grund av sitt arbete, sina studier, sitt samhälleliga deltagande eller en annan med dessa jämförbar anledning inte kan känna till en exakt daglig tid då hen behöver assistens och/eller när behovet infaller under hela utjämningsperioden.

 

Förteckningen kan ändras enbart genom avtal eller på grund av oförutsebara förändringar i möjligheterna att ordna arbete. Även i sist nämnda situation ska man eftersträva att avtala om ändringar och underrätta arbetstagaren om dessa så tidigt som möjligt.

 

När arbetsskiftsförteckningen upprättas ska man beakta följande:

 

Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas, bortsett från matpausen, i en sammanhängande period om det inte finns grundad anledning att tillämpa ett annat förfarande.
Oändamålsenligt korta arbetsskift ska undvikas. Arbetsskift ska inte vara kortare än fyra timmar, om inte arbetstagarens behov eller en grundad anledning på grund av arbetet förutsätter detta, eller ett kortare arbetsskift följer av ett beslut om assistens enligt handikappservicelagen.
Arbetsskiftet får inte börja eller sluta mellan kl. 01 och 06 utan grundad anledning (t.ex. avgångstider för flygresa utomlands).

 

7   § Vilotider

Matpaus

Om arbetsskiftet är längre än sex timmar, ges arbetstagaren möjlighet till en matpaus under arbetstiden. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om minst en halvtimmes matpaus då arbetstagaren fritt får lämna arbetsplatsen. Om arbetstagaren får lämna arbetsplatsen under matpausen, räknas matpausen inte in i arbetstiden.

 

Om arbetstiden är längre än tio timmar per dygn, har arbetstagaren rätt till en halvtimmes vilopaus efter åtta timmars arbete.

 

Tillämpningsanvisning: Vid behov ska det finnas ändamålsenlig utrustning för förvaring och uppvärmning av mat och dryck som arbetstagaren har med sig.

(Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen)

 

Kaffepaus

Under arbetsskiftet ordnas möjlighet för arbetstagaren att på arbetstid hålla en kaffepaus per fyra hela timmar.

 

Dygnsvila

Under de 24 följande timmarna efter att varje arbetsskift har inletts ges arbetstagaren en minst nio timmar lång sammanhängande vilotid. I de arbetstidsarrangemang som avses i 5 § punkt 2.1–2.2 är vilotiden minst åtta timmar. Under arbetstidsarrangemanget som avses i punkt 2.3 kan dygnsvilan flyttas till en annan dag under utjämningsperioden.

 

Ledighet per vecka

Arbetstagaren ges minst 35 timmar veckoledighet utan avbrott varje kalendervecka. Arbetsveckan är i medeltal högst fem dagar lång. Veckans andra lediga dag förläggs i anslutning till veckovilan om inget annat föranledas av arbetsarrangemangen.

 

Då man tillämpar längre utjämningsperioder än en vecka kan veckans andra lediga dag flyttas och ges någon annan vecka under samma utjämningsperiod, dock så att arbetstagaren ges minst två lediga dagar varannan vecka.

 

När man avtalar om avvikande arbetstidsarrangemang för en resa kan man frångå denna bestämmelse enligt 5 § punkt 2.3.

 

 

8  § Mertidsarbete och övertidsarbete

Mertidsarbete förutsätter arbetstagarens samtycke. Övertidsarbete är tillåtet med arbetstagarens samtycke och inom de gränser som lagen sätter.

 

Mertidsarbete

 

Som mertidsarbete räknas arbete som en deltidsanställd utför utöver den avtalade arbetstiden upp till maximiarbetstiden enligt kollektivavtalet.

 

För mertidsarbete betalas enkel timlön för arbetade timmar. Övertidsarbete

Övertidsarbetet är arbete på arbetsgivarens initiativ som överskrider arbetstiderna enligt 5 §.

 

Periodiskt övertidsarbete uppstår då

arbetstiden under en period på en vecka överstiger 40 timmar per vecka eller, när en längre utjämningsperiod tillämpas, arbetstiden överstiger den ordinarie arbetstiden under perioden
arbetstiden under en ofullständig period överstiger övertidströskeln enligt 5 § punkt 4.

 

Tillämpningsanvisning: Med period avses perioderna i tabellen i 5 §. Om en utjämningsperiod på en vecka tillämpas, är den maximala arbetstiden för veckan 40 timmar och arbete utöver detta är övertidsarbete. Om en utjämningsperiod på två veckor tillämpas, är den maximala arbetstiden för perioden 80 timmar, men den maximala arbetstiden för en enskild vecka är även då 48 timmar.

 

Övertid per dag och per vecka uppstår då

den maximala arbetstiden per dygn på åtta timmar överskrids eller om man avtalat om arbetstiden per dygn enligt 5 § punkt 2 och den avtalade arbetstiden överskrids
den maximala arbetstiden per vecka på 48 timmar överskrids, dock inte under en resa enligt 5 § punkt 2.3.

 

Tillämpningsanvisning: Gränsen på 48 timmar per vecka tillämpas endast när arbetsgivaren tillämpar en utjämningsperiod på två eller flera veckor. Också då ska arbetstiden jämnas ut till 40 timmar per vecka under utjämningsperioden så att övertid inte uppstår.

 

Oavsett om övertiden har uppstått då arbetstiden per period eller per dygn eller vecka har överskridits, ersätts övertiden periodvis på basis av utjämningsperiodens längd på följande sätt:

 

utjämningsperiod ens längd

lön förhöjd med 50 %

lön förhöjd med 100 %

1 vecka

för de 6 första övertidstimmarna

för följande övertidstimmar

2 veckor

för de 12 första

för följande övertidstimmar

3 veckor

för de 18 första

för följande övertidstimmar

4 veckor

för de 24 första

för följande övertidstimmar

5 veckor

för de 30 första

för följande övertidstimmar

6 veckor

för de 36 första

för följande övertidstimmar

7 veckor

för de 42 första

för följande övertidstimmar

8 veckor

för de 48 första

för följande övertidstimmar

 

Tillämpningsanvisning:

 

Enligt 5 § 1 punkten kan arbetstiden vara högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan också ordnas så att arbetstiden per vecka under en period på 1–8 veckor är i genomsnitt 40 timmar per vecka. Också då kan arbetstiden per dygn vara högst åtta timmar. Om arbetstiden per dygn överstiger åtta timmar är det övertidsarbete även om den ordinarie arbetstiden för perioden inte överskrids.

 

Exempel på då övertidsarbete uppstår när en utjämningsperiod på tre veckor tillämpas: upprättad förteckning:   / 8 8 8 8 8 L L / 8 8 8 8 8 8 L / 8 8 8 8 L L L

/

 

120 h

utfall:              / 8 8 8 8 10 L L/ 8 8 8 8 8 8 L / 8 8 8 8 8 L L /     = 130 h => 10 timmar övertid

 

En organiserad arbetsgivare kan enligt 5 § punkterna 2.1, 2.2 och 2.3 avtala med arbetstagaren om att förlänga arbetstiden per dygn. Då är tröskeln för övertid per dag det avtalade maximiantalet timmar.

 

Exempel på uppkomsten av övertidsarbete när arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om att förlänga den maximala arbetstiden per dygn till tolv timmar och tillämpar en utjämningsperiod på tre veckor:

 

upprättad förteckning:   / 8 8 8 L 12 12 L / L 8 8 8 8 L L / 8 8 8 8 8 L L /     = 120 h

utfall:     / 8 8 8 L 12 12 L / L 8 8 8 12 L L / 8 8 8 8 8 4 L /     = 128 h => 8 timmar övertid

 

Exempel på när det uppstår över 48 timmar under en vecka i perioden men i övrigt  överskrids inte arbetstiden under perioden.

Exempel på då övertidsarbete uppstår när en utjämningsperiod på tre veckor tillämpas: upprättad förteckning: / 8 8 8 8 8 L L (40 h) / 8 8 8 8 8 8 L (48 h) / 8 8 8 8 L L L (32 h) /  =

120 h

utfall: / 8 8 8 8 8 L L (40 h) / 8 8 8 8 8 10 L (50 h) / 8 8 8 6 L L L (30 h) / = 120 h => ingen periodisk övertid uppstår, men för vecka två uppstår två timmar övertid per vecka.

 

9   § Övriga arbetstidsersättningar

Söndagsarbete

 

För söndagsarbete, med vilket avses arbete utfört på söndag, nyårsdagen, trettondagen,

 

långfredagen, påskafton, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul, betalas söndagsförhöjning i form av grundtimlön förhöjd med 100 procent. Söndagsarbete börjar söndag kl. 00.00 och slutar kl. 24.00.

 

Lördagsarbete

 

För arbete på en lördag betalas grundtimlön förhöjd med 20 procent. Lördagsförhöjning betalas inte om söndagsförhöjning betalas för samma tid.

 

Kvällsarbete

 

För arbete som utförts mellan kl. 18.00 och 23.00 betalas ett kvällstillägg i form av grundtimlön förhöjd med 15 procent.

 

Nattarbete

 

Nattarbete är arbete som utförs mellan kl. 23 och 06. Nattarbete är tillåtet när behovet av assistans föreligger även nattetid.

 

För nattarbete betalas ett nattillägg i form av grundtimlön förhöjd med 30 procent.

 

10  § Löner

Lönestrukturen

 

För arbetet som personlig assistent betalas grundtimlön. Med grundtimlön avses minimilönen enligt tabellförhöjningen i kollektivavtalsparternas löneprotokoll av den 8 mars 2011 jämte kollektivavtalsenliga förhöjningar som gjorts därefter. Om lönenivån i arbetsgivarens hemkommun har varit högre än minimilönen enligt tabellförhöjningen den 1 maj 2011, ska man i kommunen då iaktta denna lön jämte kollektivavtalsenliga förhöjningar som gjorts därefter.

 

Grundtimlönen ska vara minst densamma som den timlön som iakttas i kommunen i andra anställningsförhållanden som omfattas av detta kollektivavtal. Samma arbetsgivare ska tillämpa samma grundlön i olika anställningsförhållanden.

 

Exempeltabell 1: I vidstående exempeltabell presenteras löneförhöjningarna enligt kollektivavtalet för personliga assistenter från och med löneprotokollet den 8 mars 2011. Således bör arbetstagarens lön före den 1 maj 2011 vara minst 8,90 euro och denna lön har höjts.

Löneprotokollet har inte kunnat sänka en arbetstagares timlön. Alla kollektivavtalsenliga förhöjningar ska också ha gjorts på en högre timlön. Lönerna i tabellen är exempel.

 

 

30.4.2011

1.5.2011

1.5.2012

1.6.2013

1.10.2014

1.10.2015

1.4.2016

Förhöjning

2 %

2,40 %

1,90 %

0,12 €/h

0,40 %

0,08 €/h

8,90

9,08

9,30

9,48

9,60

9,64

9,72

9,10

9,28

9,50

9,68

9,80

9,84

9,92

9,50

9,69

9,92

10,11

10,23

10,27

10,35

 

Timlönen höjs med ett erfarenhetstillägg så att efter det första, tredje och femte hela arbetsåret höjs den dåvarande lönen med ett erfarenhetstillägg på en procent. Som arbete som berättigar till erfarenhetstillägget anses arbetsmånader som personlig assistent eller i jämförbara uppgifter då arbetstagaren har arbetat sammanlagt minst 35 timmar eller 14 arbetsdagar i ett eller flera anställningsförhållanden. I början av anställningsförhållandet eller i samband med att erfarenhetstilläget ökar är arbetstagaren skyldig att genom arbetsintyg eller på annat sätt skriftligen bevisa erfarenhet från andra anställningsförhållanden som ska räknas till godo.

 

Arbete under en månad kan dock öka erfarenhetstillägget med endast en månad.

 

Om arbetstagaren tidigare har betalats ett till någon del större erfarenhetstillägg eller om erfarenhetstillägget som tillämpas i arbetsgivarens hemkommun till någon del är fördelaktigare för arbetstagaren, ska till denna del det erfarenhetstillägg som är mer fördelaktigt för arbetstagaren tillämpas.

 

Tillämpningsanvisning: När man räknar de arbetsmånader som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas också tidsperioder som enligt 7 § i semesterlagen är likställda med arbetad tid som arbetstagarens anställningsförhållande har omfattat. Tid som är likställd med arbetad tid är således till exempel arbetstagarens moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, sjukledighet eller permittering enligt 7 § i semesterlagen. Också tid som är likställd med arbetad tid från tidigare anställningsförhållanden som personlig assistent eller jämförbara anställningsförhållanden beaktas.

 

 

Exempeltabell 2: I vidstående exempeltabell presenteras erfarenhetstilläggets inverkan på en arbetstagares grundtimlön.

 

 

0 år

1 år

3 år

5 år

9,72

9,82

9,92

10,02

10,00

10,10

10,20

10,30

10,50

10,61

10,71

10,82

11,50

11,62

11,73

11,85

12,50

12,63

12,75

12,88

13,50

13,64

13,77

13,91

14,50

14,65

14,79

14,94

15,50

15,66

15,81

15,97

 

 

Lönebetalning

 

Lön kan enligt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare betalas ut en eller två gånger per månad. Om lön betalas ut två gånger per månad, betalas lönen för arbetet under månadens första halva jämte arbetstidsersättningar (tillägg) i slutet av samma månad, och på motsvarande sätt betalas lön för arbetet under slutet av månaden jämte arbetstidsersättningar (tillägg) i mitten av följande månad. Om arbetstagaren följer en ordinarie arbetstid enligt kollektivavtalet (arbetar heltid) eller grundlönen i övrigt bildas regelbundet, kan grundlön betalas också varje månad i slutet av lönebetalningsperioden. Då betalas arbetstidsersättningarna (tilläggen) i mitten av följande månad.

 

Exempel 1: I arbetsavtalet har man kommit överens om en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en tre veckors period. Om man avtalar om att lön betalas en gång i månaden, beräknas arbetstimmarna per månad på följande sätt: 90 h/3 v = 30 h arbetstid per vecka. I genomsnitt finns det 4,35 veckor per månad, så veckoarbetstiden multipliceras

 

med detta tal. Så här räknar man ut arbetstimmarna för månaden 90/3 = 30, 30 x 4,35 = 130,5 h. Grundlönen som betalas en gång per månad är då 130,5 x timlönen.

 

Exempel 2: I arbetsavtalet har man kommit överens om att den fulla arbetstiden är 40 h/v och jämnas ut under en period på åtta veckor. Då påverkar inte en förläggning av arbetstiden till olika veckor storleken på den grundlön som betalas ut en gång per månad. Lön som betalas ut en gång per månad räknas ut genom att 40 h x 4,35 = 174 h, varvid grundlönen som ska betalas varje månad är 174 x timlönen.

 

De exakta lönebetalningsdagarna avtalas mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Om något annat inte avtalats med arbetsgivaren, betalas lönen in på den penninginrättning som arbetstagaren uppger, där arbetstagaren ska kunna lyfta den på förfallodagen. Om penninglön förfaller till betalning under ett veckoslut eller en söckenhelg, anses förfallodagen vara den närmast föregående vardagen.

 

Tillämpningsanvisning: Man kan endast komma överens om att lönen betalas en gång i månaden om arbetstagarens arbetstid är 40 fulla timmar per vecka eller om arbetstagarens grundlön (dvs. i praktiken arbetstid) är regelbunden dvs. densamma, till exempel 90 h/3 veckor. Om arbetstagarens arbetstid inte är regelbunden (anteckning i arbetsavtalet om t.ex. 10–20 timmar per vecka eller månad), betalas lönen alltid ut två gånger per månad.

 

11  § Resekostnader och andra kostnader samt ersättning för dessa

Arbetsgivaren står för kostnader för resor och logi till följd av arbetsuppgifterna.

 

Arbetsgivaren står också för andra extra kostnader som förorsakas av arbete någon annanstans än på den vanliga arbetsplatsen eller om arbetsskiftet börjar eller slutar någon annanstans än på den vanliga arbetsplatsen, om inte arbetsskiftet börjar eller slutar inom samma lokaltrafikområde som den vanliga arbetsplatsen.

 

Kostnader på inrikesresor

 

Arbetsgivaren bekostar assistentens resor och logi.

 

På en resa som varar över natten och pågår åtminstone till och med kl. 9.00 är arbetsgivaren skyldig att ordna frukost för arbetstagaren, om det inte annars ingår i inkvarteringen.

 

Arbetsgivaren betalar även inträdesavgifter och står för andra kostnader på plats som arbetsgivaren föranleder. Kostnader som uppstår för assistenten när hen är ledig på resan (dygns- och veckovila), ersätts inte av arbetsgivaren.

 

När man reser utanför den vanliga arbetsplatsen och arbetstagaren inte har möjlighet att laga mat och måltid inte har ordnats på annat sätt, har arbetstagaren rätt till måltidsersättning enligt följande:

 

för varje resedygn som varar över tio timmar och som omfattar både lunchtid (11.00–13.00) och middagstid (17.00–19.00) har arbetstagaren rätt till två måltidsersättningar.
för varje resedygn som varar över åtta timmar och som omfattar antingen lunchtid (11.00–13.00) eller middagstid (17.00–19.00) har arbetstagaren rätt till en måltidsersättning.

 

Måltidsersättningen är maximibeloppet för den skattefria måltidsersättningen som skatteförvaltningen har fastställt.

 

Tillämpningsanvisning: Resedygnet börjar när arbetstagaren lämnar sitt hem och slutar när arbetstagaren återvänder hem. Obs! Ett resedygn är inte detsamma som en arbetsdag.

 

Kostnader på utlandsresor

 

Arbetsgivaren bekostar assistentens resor och logi.

 

På en resa som varar över natten och pågår åtminstone till och med kl. 9.00 är arbetsgivaren skyldig att ordna frukost för arbetstagaren, om det inte annars ingår i inkvarteringen.

Arbetsgivaren betalar även inträdesavgifter och står för andra kostnader på plats som arbetsgivaren föranleder. Kostnader som uppstår för assistenten när hen är ledig på resan (dygns- och veckovila), ersätts inte av arbetsgivaren.

 

För varje resedygn har arbetstagaren rätt till måltider på arbetsgivarens baskostnad eller måltidsersättning enligt följande:

 

för varje resedygn som varar över tio timmar och som omfattar både lunchtid (11.00–13.00) och middagstid (17.00–19.00) har arbetstagaren rätt till två måltider.
för varje resedygn som varar över åtta timmar och som omfattar antingen lunchtid (11.00–13.00) eller middagstid (17.00–19.00) har arbetstagaren rätt till en måltid.

 

Måltidsersättningen är maximibeloppet för den skattefria måltidsersättningen som skatteförvaltningen har fastställt.

 

Tillämpningsanvisning: Resedygnet börjar när arbetstagaren lämnar sitt hem och slutar när arbetstagaren återvänder hem. Obs! Ett resedygn är inte detsamma som en arbetsdag.

 

 

Arbetstagaren ska ha möjlighet att hitta ett matställe som hen anser rimligt med tanke på prisnivån i landet i fråga eller skaffa det som behövs för att laga en måltid, om det är möjligt att laga mat på inkvarteringsstället. Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren bekosta måltiden.

 

12  § Semester

Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och följande bestämmelser.

 

En arbetstagare tjänar in semester för varje full kvalifikationsmånad:

 

två vardagar

 

två och en halv vardag, om

anställningsförhållandet före slutet av mars har fortgått utan avbrott i minst ett år hos den nuvarande arbetsgivaren, eller
arbetstagaren före slutet av mars har arbetat som personlig assistent eller i liknande uppgifter i totalt två år under de senaste fem åren.

tre vardagar, när anställningsförhållandet före slutet av mars har fortgått i minst 15 år.

 

Semesterlön:

Arbetstagaren har rätt att få sin ordinarie eller genomsnittliga lön för semestertiden enligt bestämmelserna i semesterlagen.

 

 

 

Förflyttning av semester

Om en arbetstagare under eller i början av sin semester, en del av den eller sparad ledighet är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, ska semestern på arbetstagarens begäran förflyttas till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har rätt att flytta alla semestrar och sparade ledigheter.

 

När arbetstagaren använder sin rätt att flytta semestern på grund av arbetsoförmåga till följd av förlossning, sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren lämna in ett läkarintyg redan från och med den första dagen. Arbetsgivaren kan ge skriftliga anvisningar om ett annat förfarande.

 

Sjukfrånvarointyg och -utredningar ska lämnas till arbetsgivaren utan dröjsmål.

 

Tillämpningsanvisning: Om arbetstagaren insjuknar under semestern och hen inte utan betydande olägenhet kan skaffa ett läkarintyg, ska arbetstagaren ändå sända arbetsgivaren åtminstone en annan tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

 

13  § Semesterpenning

Arbetstagaren betalas en semesterpenning i form av 50 procent av semesterlönen. Semesterpenningen beräknas enligt semesterlönen för varje del av semestern (sommarsemester, vintersemester) och betalas i samband med semesterlönen.

 

En förutsättning för utbetalning av semesterpenning är att arbetstagaren börjar sin semester och återvänder från den vid avtalad tidpunkt, om inte ett hinder för återvändande från semestern som nämns i 7 § i semesterlagen eller något annat godtagbart skäl föreligger. Rätt till semesterpenning föreligger inte om anställningsförhållandet hävs eller konstaterats hävt enligt 8 kap. i arbetsavtalslagen.

 

Semesterpenning betalas också på den semesterersättning som ska betalas när anställningsförhållandet upphör, förutsatt att anställningen har fortgått minst fyra månader utan avbrott. Detta gäller dock inte en arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller som säger upp ett visstidsavtal i strid med arbetsavtalslagen eller vars anställningsförhållande hävs eller konstaterats hävt i enlighet med 8 kap. i arbetsavtalslagen.

 

14  § Läkarundersökningar

Arbetstagaren har rätt att gå på läkarkontroller och -undersökningar utan inkomstförlust i följande fall om undersökningarna inte har kunnat utföras utom arbetstiden och de har ordnats så att onödig förlust av arbetstiden undviks och arbetsgivaren har underrättats om dem på förhand.

 

En läkarundersökning som är nödvändig för det nya arbetet eller andra lagstadgade läkarundersökningar. I dessa fall betalar arbetsgivaren de nödvändiga resekostnaderna.
Läkarbesök för konstaterande av sjukdom, vård eller ordination av hjälpmedel (t.ex. glasögon) och läkarordinerade specialläkarundersökningar, laboratorie- och röntgenundersökningar i anslutning till kontrollen.
Medicinska undersökningar före förlossning såsom kontroll vid rådgivning.
Akut tandsjukdom som kräver omedelbar vård.

 

Om arbetstagaren på grund av skada eller arbetsuppgifterna behöver vaccination eller annan medicin, står arbetsgivaren för dessa kostnader, om de inte ersätts av den allmänna hälso- och sjukvården eller företagshälsovården.

 

Tillämpningsanvisning: Dessa kan vara till exempel vaccin mot säsongsinfluensa, stelkramp och hepatit.

 

 

15  § Frånvaro

Arbetstagen ska i första hand genom att ringa underrätta arbetsgivaren om arbetsoförmåga genast när den konstaterats. Likaså ska arbetstagaren i första hand genom att ringa meddela hur länge sjukfrånvaron varar så fort som möjligt efter att hen har fått kännedom om detta.

 

Arbetsgivaren har rätt att kräva ett läkarintyg av arbetstagaren redan från arbetsoförmågans första dag. Annars ska arbetstagaren för de tre första sjukfrånvarodagarna tillhandahålla arbetsgivaren en utredning av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

 

Arbetsgivaren kan ge skriftliga anvisningar om ett annat förfarande än det som nämns ovan.  På arbetsplatsen ska det finnas skriftliga anvisningar om hur man ska gå till väga vid frånvaro. Av anvisningarna ska det också framgå alternativa sätt om arbetsgivaren inte nås per telefon.

 

I varje fall ska arbetstagaren senast från och med den fjärde frånvarodagen lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren.

 

Sjukfrånvarointyg och -utredningar ska lämnas utan dröjsmål till arbetsgivaren.

 

Tillämpningsanvisning: Sjukfrånvarointyg och -utredningar är särskilt konfidentiell information och innehåller känsliga personuppgifter. Arbetsgivaren ska se till att man i hanteringen av dessa följer personuppgiftslagen samt lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Förvaring, utlämnande och förstöring av sjukfrånvarointyg och -utredningar ska göras på det sätt som föreskrivs i lagen.

 

Tillämpningsanvisning: I situationer där man har kommit överens med arbetstagaren om att hen får vara borta de tre första dagarna med ett intyg från en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, börjar de tre dagarna löpa från och med den första sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag.

 

16  § Samarbete på arbetsplatsen

Arbetsgivaren och arbetstagaren håller varje år ett gemensamt utvecklingssamtal där man går igenom centrala frågor i anslutning till arbetet, såsom arbetsuppgifter och förhållanden eller andra frågor som är av betydelse för arbetet. Det är också möjligt att avtala om att utvecklingssamtalet ordnas som ett gruppsamtal, om alla parter i anställningsförhållandet samtycker till detta.

 

17  § Kompletterande yrkesutbildning

När arbetsgivaren skickar arbetstagaren till utbildningstillfällen räknas tiden som går åt till utbildningen jämte rimliga restider som arbetstid. Om utbildningen i fråga om restider överstiger timantalet för den genomsnittliga arbetstiden per dygn, betalas ersättning enligt timlönen för den överstigande delen, men den räknas inte som arbetstid. Arbetsgivaren står för resekostnaderna och övriga extra kostnader som resan orsakar arbetstagaren.

 

När arbetsgivaren skickar arbetstagaren på utbildning avtalar man om utbildningen och en skriftlig plan upprättas över arrangemangen i anslutning till den. Båda parterna ska godkänna planen genom sitt undertecknande.

 

Tillämpningsanvisning: Den skriftliga planen kan också vara utbildningsarrangörens

 

kursprogram i vilket arbetsgivaren och arbetstagaren antecknar den restid som ska räknas som arbetstid och i övrigt ersättas samt sina underskrifter.

 

18  § Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna på det sätt som centralorganisationerna avtalat om.

 

 

19  § Arbetskläder

Under arbetstiden ska arbetstagaren använda vanliga kläder som inte förhindrar ett gott utförande av arbetsuppgifterna. Arbetstagaren ska hörsamma arbetsgivarens meddelanden om särskilda arbetsuppgifter som påverkar klädseln.

 

Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda arbetstagaren arbets- och skyddskläder samt utrustning som lämpar sig för situationen i sådana fall där skydd av arbetstagarens hygien eller hälsa behövs eller större nedsmutsning eller slitage än vanligt av arbetstagarens egna kläder är sannolikt eller klädseln har i övrigt ovanliga krav på grund av arbetsgivaren och behovet inte kan lösas på annat sätt.

 

 

20  § Innehållning av medlemsavgifter

Från arbetstagarens lön innehåller arbetsgivaren med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter till den organisation som undertecknat detta kollektivavtal och redovisar avgifterna på arbetstagarförbundets konto enligt anvisningarna.

Arbetstagaren får vid årets slut ett intyg över den innehållna summan.

 

 

21  § Avgörande av meningsskiljaktigheter

Man ska försöka lösa frågor som gäller anställningsförhållanden försonligt på arbetsplatsen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

 

Om frågan inte kan lösas i diskussioner mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, har båda parterna rätt att föreslå lokala förhandlingar för att avgöra ärendet. I de lokala förhandlingarna har parterna rätt att anlita experter till hjälp eller komma överens om att förhandlingarna ska föras mellan experterna.

Arbetstagarens expert kan vara en regional ombudsman från Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena eller en tjänsteman vid en lokal samorganisation. Arbetsgivarens expert kan vara en person som är förtrogen med anställningsfrågor och som arbetsgivaren själv utser.

 

För att utreda meningsskiljaktigheten har experterna rätt att få nödvändiga uppgifter, såsom arbetsskiftsförteckningar samt löne- och arbetstidsbokföring, direkt från arbetsgivaren.

 

Information som experterna fått för att reda ut ett fall är konfidentiell, och experterna har tillstånd att lämna ut denna endast till de undertecknade förbunden för den fortsatta gemensamma behandlingen av ärendet. I insamlingen och hanteringen av information för att reda ut ett fall ska särskild uppmärksamhet fästas vid arbetsgivarens integritetsskydd och känsliga och i övrigt sekretessbelagda uppgifters, såsom information om familjeliv och människorelationer, konfidentiella natur samt den konfidentiella naturen av uppgifter om arbete, studier och företags- och yrkesverksamhet.

 

Om en fråga i anslutning till anställningsförhållandet blir en meningsskiljaktighet i de lokala förhandlingarna, upprättar parterna tillsammans en skriftlig promemoria där ärendet på någondera    partens    begäran    överförs   till    Förbundet för    den    offentliga    sektorn    och

 

välfärdsområdena och Heta – Förbundet för personliga assistenters arbetsgivare för avgörande.

 

Om ärendet inte avgörs i förhandlingar mellan förbunden och det är frågan om tolkningen av detta kollektivavtal, kan ärendet föras till arbetsdomstolen för avgörande.

 

22  § Giltiga förmåner

Detta kollektivavtal försämrar inte arbetstagarens giltiga förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.

 

Tillämpningsanvisning: Anställningsförhållandes förmåner grundar sig till exempel på arbetsavtal och/eller kommunens beslut med stöd av handikappservicelagen om ersättning av kostnader för en personlig assistent och/eller praxis som tillämpats tidigare.

 

Denna skyddsklausul gällande arbetstagarens giltiga förmåner är inte ett hinder för arbetsgivares rätt att välja arbetstid enligt 5 § punkt 1. En övergång till en genomsnittlig arbetstid enligt 5 § punkt 1 kräver ett förfarande enligt samarbetslagen.

 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan inte avtala om att försämra gällande förmåner genom att avtala om att frångå den ordinarie arbetstiden med arbetstagarens samtycke enligt 5 § punkt 2.

 

23  § Avtalets bindande verkan och arbetsfred

Detta avtal är bindande för de undertecknade förbunden sant för de arbetsgivare, arbetstagare och deras föreningar som hör eller under avtalets giltighetstid har hört till ovan avsedda förbund.

 

Efter det att avtalet blivit bindande för förbunden är alla stridsåtgärder, som hänför sig till detta avtal i sin helhet eller till någon enskild bestämmelse i det, förbjudna.

 

 

24  § Avtalets giltighet

 

Detta avtal grundar sig på konkurrenskraftsavtalet mellan de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Avtalsperioden varar mellan den 1 februari 2017 och den 31 januari 2018 (tolv månader). Avtalsparterna kan säga upp detta konkurrenskraftsavtalsenliga kollektivavtal senast en månad innan det nuvarande kollektivavtalet löper ut, om Finlands regering inte vidtagit åtgärder enligt konkurrenskraftsavtalet.

 

Avtalet kan sägas upp under avtalsperioden, om en totalreform av handikapplagstiftningen träder i kraft under avtalsperioden, dock tidigast den 1 januari 2017. Uppsägningstiden är då två månader.

 

Parterna följer principerna om kontinuerliga förhandlingar i sina inbördes relationer. Helsingfors den 17 juni 2016

HETA – FÖRBUNDET FÖR PERSONLIGA ASSISTENTERS ARBETSGIVARE RF FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

 

BILAGA 1: UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 29.2.2016

 

PROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV DET RIKSOMFATTANDE KOLLEKTIVAVTALET FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

 

De undertecknade organisationerna har avtalat om att förnya kollektivavtalet för personliga assistenter på följande sätt:

 

 

1.  Utgångspunkter

 

Arbetsmarknadens centralorganisationer har den 29 februari 2016 nått ett förhandlingsresultat om ett konkurrenskraftsavtal i syfte att förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten, skapa nya arbetstillfällen och stödja anpassningen av den offentliga ekonomin.

 

Parterna i det riksomfattande kollektivavtalet för personliga assistenter har avtalat om att förnya kollektivavtalet i en anda som i regel följer konkurrenskraftsavtalet, bortsett från bestämmelserna om förlängning av arbetstiden, lokala avtal och förtroendemannens ställning. På grund av branschens särdrag är dessa frågor omöjliga att avtala om.

 

2.    Ändringar i kollektivavtalet

 

Kollektivavtalstexten är oförändrad med undantag av följande ändringar:

 

5  § Arbetstid

 

Punkt 3 ändras på följande sätt:

 

5 mom. flyttas till 2 mom. i paragrafen Från 2 mom. stryks ordet extra

Från 3 mom. stryks orden eller och oavlönad

 

Följande tillämpningsanvisningar läggs till

 

Tillämpningsanvisning: En söckenhelg enligt kollektivavtalet räknas däremot inte som en semesterdag.

 

Tillämpningsanvisning: Om arbetstagaren är sjukledig på en söckenhelg som enligt arbetsskiftsförteckning skulle ha varit hens arbetsskift, betalas hen normal enkel timlön för denna dag.

 

6  § Arbetsskiftsförteckning

 

I 4 mom. ändras ”den föregående veckans sista arbetsdag” så att lydelsen blir ”en vecka innan den nya perioden tar vid”

 

De överflödiga siffrorna 1, 2 och 3 stryks ur 6 mom.

 

8  § Mertidsarbete och övertidsarbete

 

I 2 mom. punkt 1 under punkten om övertid ändras ”hel” till ”en vecka” Följande tillämpningsanvisning läggs till

Tillämpningsanvisning: Med period avses perioderna i tabellen i 5 §. Om en utjämningsperiod på en vecka tillämpas, är den maximala arbetstiden för veckan 40 timmar och arbete utöver detta är övertidsarbete. Om en utjämningsperiod på två veckor tillämpas, är den maximala arbetstiden för perioden 80 timmar, men den maximala arbetstiden för en enskild vecka är även då 48 timmar.

 

Följande exempel läggs till

Exempel på då övertidsarbete uppstår när en utjämningsperiod på tre veckor tillämpas: upprättad förteckning: / 8 8 8 8 8 L L (40 h) / 8 8 8 8 8 8 L (48 h) / 8 8 8 8 L L L (32 h) / =

120 h

utfall:  / 8 8 8 8 8 L L (40 h) / 8 8 8 8 8 10 L (50 h) / 8 8 8 8 L L L (32 h) / = 122 h => två

timmar periodisk övertid uppstår och för vecka två uppstår två timmar övertid per vecka.

 

 

9  § Övriga arbetstidsersättningar

 

 

I slutet av punkten om söndagsarbete läggs följande mening till

 

 

Söndagsarbete börjar söndag kl. 00.00 och slutar kl. 24.00.

 

 

10  § Löner

 

 

1 mom. stryks

 

 

Följande nya 1 och 2 mom. läggs till

 

 

För arbetet som personlig assistent betalas grundtimlön. Med grundtimlön avses minimilönen enligt tabellförhöjningen i kollektivavtalsparternas löneprotokoll av den 8 mars 2011 jämte kollektivavtalsenliga förhöjningar som gjorts därefter. Om lönenivån i arbetsgivarens hemkommun har varit högre än minimilönen enligt tabellförhöjningen den 1 maj 2011, ska man i kommunen då iaktta denna lön jämte kollektivavtalsenliga förhöjningar som gjorts därefter.

 

Grundtimlönen ska vara minst densamma som den timlön som iakttas i kommunen i andra anställningsförhållanden som omfattas av detta kollektivavtal. Samma arbetsgivare ska tillämpa samma grundlön i olika anställningsförhållanden.

 

 

Exempeltabell 1 läggs till

 

 

Exempeltabell 1: I vidstående exempeltabell presenteras löneförhöjningarna enligt kollektivavtalet för personliga assistenter från och med löneprotokollet den 8 mars 2011. Således bör arbetstagarens lön före den 1 maj 2011 vara minst 8,90 euro och denna lön har höjts. Löneprotokollet har inte kunnat sänka en arbetstagares timlön. Alla kollektivavtalsenliga förhöjningar ska också ha gjorts på en högre timlön. Lönerna i tabellen är exempel.

 

 

30.4.2011

1.5.2011

1.5.2012

1.6.2013

1.10.2014

1.10.2015

1.4.2016

Förhöjning

2 %

2,40 %

1,90 %

0,12 €/h

0,40 %

0,08 €/h

8,90

9,08

9,30

9,48

9,60

9,64

9,72

9,10

9,28

9,50

9,68

9,80

9,84

9,92

9,50

9,69

9,92

10,11

10,23

10,27

10,35

 

Exempeltabell 2 läggs till

Exempeltabell 2: I vidstående exempeltabell presenteras erfarenhetstilläggets inverkan på en arbetstagares grundtimlön.

 

 

0 år

1 år

3 år

5 år

9,72

9,82

9,92

10,02

10,00

10,10

10,20

10,30

10,50

10,61

10,71

10,82

11,50

11,62

11,73

11,85

12,50

12,63

12,75

12,88

13,50

13,64

13,77

13,91

14,50

14,65

14,79

14,94

15,50

15,66

15,81

15,97

 

 

En tillämpningsanvisning läggs till

 

 

Tillämpningsanvisning: Man kan endast komma överens om att lönen betalas en gång i månaden om arbetstagarens arbetstid är 40 fulla timmar per vecka eller om arbetstagarens grundlön (dvs. i praktiken arbetstid) är regelbunden dvs. densamma, till exempel 90 h/3 veckor. Om arbetstagarens arbetstid inte är regelbunden (anteckning i arbetsavtalet om t.ex. 10–20 timmar per vecka eller månad), betalas lönen alltid ut två gånger per månad.

Punkten ”Löneförhöjningsperioder och löneförhöjningar” stryks

 

11  § Resekostnader och andra kostnader samt ersättning för dessa

 

3 mom. stryks

 

Till punkterna ”Kostnader på inrikesresor” och ”Kostnader på utlandsresor” läggs en tillämpningsanvisning till

 

Tillämpningsanvisning: Resedygnet börjar när arbetstagaren lämnar sitt hem och slutar när arbetstagaren återvänder hem. Obs! Ett resedygn är inte detsamma som en arbetsdag.

 

5 mom. under punkten ”Kostnader på utlandsresor” kompletteras i fråga om priset på måltid eller ingredienser med ”med tanke på prisnivån i landet i fråga” och följande mening läggs till: ”Om detta inte är möjligt ska arbetsgivaren bekosta måltiden.”

 

15 § Frånvaro

 

En tillämpningsanvisning läggs till

 

Tillämpningsanvisning: I situationer där man har kommit överens med arbetstagaren om att hen får vara borta de tre första dagarna med ett intyg från en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, börjar de tre dagarna löpa från och med den första sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag.

 

19 § Arbetskläder

 

2 mom. stryks och ordet ”arbetskläder” ändras till ”arbets- och skyddskläder samt utrustning”

 

24 § Avtalets giltighet

 

Ändras så att den lyder:

 

Detta avtal grundar sig på konkurrenskraftsavtalet mellan de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Avtalsperioden varar mellan den 1 februari 2017 och den 31 januari 2018 (tolv månader). Avtalsparterna kan säga upp detta konkurrenskraftsavtalsenliga kollektivavtal senast en månad innan det nuvarande kollektivavtalet löper ut, om Finlands regering inte vidtagit åtgärder enligt konkurrenskraftsavtalet.

 

 

Avtalet kan sägas upp under avtalsperioden, om en totalreform av handikapplagstiftningen träder i kraft under avtalsperioden, dock tidigast den 1 januari 2017. Uppsägningstiden är då två månader.

 

 

Parterna följer principerna om kontinuerliga förhandlingar i sina inbördes relationer.

 

 

 

Helsingfors den 17 juni 2016

 

 

 

 

Heta-förbundet                                                   Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena